Rapportering som engagerar

Världen verkar galnare än någonsin. Negativa nyheter väller fram. Krig i Ukraina, människor som dör i väntan på operation, gängkriminella som skjuter ihjäl varandra, klimatkris med bränder och översvämningar. Rubrikerna skriker viktig information - samtidigt undviker allt fler att ta del av nyheterna. De orkar inte. Hjärnorna är inte gjorda för det negativa flödet.

Många önskar fler perspektiv och vill veta mer om lösningarna på alla problem som medier rapporterar om. Det finns en metod för det som kallas konstruktiv journalistik. 

Bakgrund  

Signalerna från publiken om att nyhetsmediers sätt att rapportera inte når fram är tydliga. Enligt SOM-undersökningen 2024, väljer var tredje svensk bort nyhetsrapporteringen för att de inte klarar att ta in så mycket negativ information. Det är samma tendens i hela västvärlden visar Reuters årliga Digital News Report.  

En förklaring till nyhetsundvikandet är att våra hjärnor inte är skapade för att klara av det negativa nyhetsflöde som ständigt strömmar över oss – dygnet runt.   

Det är särskilt kvinnor och unga som väljer bort negativa nyheter.  Enligt Ungdomsbarometern säger ungdomar att de blir deprimerade av att ta in nyheter, de tappar hopp om framtiden.  

Hela samhällsklimatet påverkas av rapporteringen. Ny forskning från Mats Ekström, professor vid Göteborgs universitet, visar att mediernas ensidigt negativa verklighetsbild gynnar auktoritära tendenser i samhället.  

Men det går att ge en mer nyanserad bild av det som händer. Flera olika undersökningar visar att publiken längtar efter en journalistik som inte stannar i problemen utan som också berättar om när något blivit bättre. Det går förvånansvärt ofta att koppla ihop lösningar med problemen.   

Men det krävs att journalister vidgar kriterierna av VAD som räknas som en nyhet och träning för att arbeta med nya arbetsmetoder. 

Flera redaktioner i Sverige och Danmark arbetar framgångsrikt med konstruktiv journalistik för att nå publiken och kommer att dela med sig av sina erfarenheter på kursen. 

Vi besöker Shibstedts IN/LAB med fokus på unga, EmotionLab på Karolinska Institutet i Solna, vi möter forskare och journalister och åker till bl a Århus i Danmark för att ta del av deras erfarenheter.

Det här är en studieresa. Allt journalistiskt arbete görs efter studieresan med respekt för källskydd. 

Obligatoriskt introduktionsmöte via Zoom innan kursen. 

I stipendiet ingår: kursavgifter, resa, logi inkl frukost och en avslutningsmiddag.

Vad: Kurs & studieresa Stockholm, Århus och Köpenhamn. 

När: 12-16 april 2027 

Kursledare: Eva Landahl och Cecilia Bodström med bred erfarenhet inom journalistik. De har båda varit drivande i arbetet med att införa och utbilda nyhetsredaktioner i Konstruktiv journalistik och de är kopplade till ett fyraårigt forskningsprojekt mellan Journalisthögskolan i Göteborg och Karolinska Institutets laboratorium för hjärnforskning. 

Kursadministratör: Fredrik Nejman Media 

Sista ansökningsdag: 29 oktober 2026