Ökade spänningar på Nordkalotten

Foto: Erland Segerstedt

Under några få år har det säkerhetspolitiska läget förändrats kraftigt på Nordkalotten. Den ryska invasionen av Ukraina ledde fram till att Sverige och Finland blev medlemmar i NATO. USA, Kina och Ryssland visar ett större ekonomiskt, geopolitiskt och militärt intresse för Arktis. Detta gör att det finns ett tydligt ökat behov av kunskap om geopolitiska frågor, militära prioriteringar och civil beredskap på Nordkalotten som till större delar ligger norr om Polcirkeln.

Journalister behöver förstå Barentsområdet som en dynamisk säkerhetszon där geopolitik, militär närvaro och naturresurser möts. Konfliktytan präglas av:

  • Geopolitik - NATO:s norra flank, rysk ökad militär närvaro och Nordflottan. Björngapet som strategisk länk mellan Ishavet och Nordatlanten.
  • Ekonomiska och civila intressen – olje- och gasresurser, fiskeri, transportleder.
  • Informationsmiljö och desinformation – hur olika aktörer kommunicerar, planer på en internetkabel under Nordpolens is, propaganda och mediahantering.
  • Kulturell och politisk kontext – lokalbefolkning, nordiska samarbeten, gränsöverskridande policyer.

Utbildningen är särskilt utformad för journalister och redaktörer som bevakar försvars-, utrikes- och säkerhetsfrågor och kombinerar analytiska genomgångar utifrån journalistiska perspektiv.

I stipendiet ingår: kursavgifter, resa, logi inkl frukost och två middagar

När: 1-8 november 2026

Kursledare: Karl-Johan Glas, redaktör för P1 programmet Gräns i Sveriges Radio

Budget och administration: Erland Segerstedt

Sista ansökningsdag: 2 augusti 2026

Studieresan är ett samarbete mellan Barents Press Sverige och Barents Press Norge.

Preliminärt program:

  • Tromsø: Här möter vi framstående forskare, analytiker, kommentatorer och beslutsfattare som arbetar med arktisk säkerhetspolitik, kognitiv beredskap och militär beväpning. Dagen i Tromsø används också som en introduktion till kursen, där vi också kommer att prata om mediernas roll i totalförsvaret och som ”demokratisk beredskap”.
  • Dag två, tisdag: Vi befinner oss i Indre Troms och Bardufoss samt Setermoen. Här finns Norges största militära enheter (Brigad Nord). Vi får en introduktion till den norska arméns ABC och besöker vidare olika övningsområden där soldater är aktiva. Preliminärt besök: Pansarbataljonen, Setermoen och Medicinbataljonen, Bardufoss. Vi får också lära oss om hur Norge och den norska försvarsmakten arbetar för att samarbeta med NATO-allierade och hur försörjningslinjerna österut mot Sverige och Finland har upprättats för att ge bistånd i en situation där Sverige och Finland attackeras av Ryssland. Vi tillbringar hela dagen här och äter i Försvarsmaktens matsal innan vi på kvällen reser vidare till Narvik.
  • Efter övernattning i Tromsö åker vi med tåget på Malmbanan till Kiruna.
  • Kiruna. Gruvorna i Malmfälten har en stor och växande betydelse för försörjningen av metaller i Europa. Malmbanan och E10 är en viktig, men bräcklig länk i de öst-västliga förbindelser, som fått ökad betydelse i och med Sveriges och Finlands inträde i NATO. Vi träffar bland annat LKAB för ett samtal kring dessa frågor.
  • Arvidsjaur. Norrlands dragonregemente K4 håller på att expandera kraftigt. Verksamheten är tydligt anpassad till den arktiska miljön. En del i expansionen är att regementets övningsområde ska växa betydligt. Det leder till konflikter med samebyarna i området. Vi träffar både ansvariga för den militära verksamheten och berörda samebyar.
  • Boden. Norrbottens regemente är den snabbast växande delen av Försvarsmakten. I Boden finns försvarsmaktens vinterenhet, som har speciella kunskaper och förmågor kopplade till arktiskt klimat. Luftvärnskapaciteten vid regementet har återuppbyggts under de senaste åren.

Regementet kommer också få ett uppdrag inom det som i NATO-sammanhang kallas "forward land forces". Här handlar det om en styrka med personal från flera länder som ska vara stationerad i Rovaniemi. Här ordna vi träffar för att få en bild av den växande verksamheten.

  • Länsstyrelsen Norrbotten: För civilförsvaret i Sverige har NATO-inträdet inneburit en stor förändring. Det gäller att samordna en mängd saker med övriga NATO-medlemmar och särskilt grannländerna. Detta har komplicerats av att USA:s inställning till NATO-samarbetet har skiftat och är svår att förutsäga. En av de viktiga nya uppgifterna för det civila försvaret är frågan om transporter i öst-västlig riktning. Det kan också uppstå en situation när passagen genom Östersjön försvåras. Då blir väg och järnvägsförbindelserna via Sverige mycket viktiga för Finlands försörjning. Vi har pratat med ansvariga vid Länsstyrelsen, som planerar att komma till Boden för att träffa kursdeltagarna.