Gruvbranschen och den gröna omställningen
Ansökningsdatumenet 30 oktober 2024 är passerat.

Foto: Erland Segerdtedt, Kallak, Jokkmokks kommun


Under de senaste åren har produktionen vid svenska gruvor ökat dramatiskt. Investeringarna i prospektering har de senaste åren slagit rekord.

Ambitionerna att starta nya gruvor har lett till flera spektakulära konkurser och allvarliga miljöproblem. Northland Resources gruva utanför Pajala var t ex bara igång under två år innan bolaget gick i konkurs med ett underskott på 12 miljarder kronor. Scanmining, Lappland Goldminers och Dannemora Mineral är andra gruvbolag som gått i konkurs. Efter Scanminings konkurs konstaterades omfattande metalläckage vid bolagets gruvor. Uppstädningen pågår och beräknas totalt kosta omkring 400 miljoner kronor.

På senare år har det som brukar sammanfattas med begreppet ”den gröna omställningen” ökat intresset både för välkända metaller som använts länge, men också för stora, relativt okända delar av det periodiska systemet.

Gruvprojekt leder allt oftare till skarpa konflikter kring miljöfrågor och markanvändning. Planerna på en järnmalmsgruva i Kallak, fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr vid Vättern och planerna på vanadinbrytning i Skåne är exempel på sådana konflikter. Detta är en del i ett internationellt mönster.

Mycket pekar på att det kommer att startas ett antal nya gruvor i Sverige under de närmaste åren. Flera gruvprojekt är nära start och det politiska stödet för en expansion av gruvbranschen är starkt, både nationellt och på EU-nivå. Grafitgruvorna utanför Vittangi, återstarten av koppargruvan Viscaria, järnmalmsgruvan Sahavaara och Bolidens dagbrott i Liikavara, nära Aitikgruvan, är några av de projekt som kommit längst.

Syftet med studieresan
Studieresan ger deltagarna en överblick över gruvbranschens utveckling i Sverige under de senaste årtiondena och den utveckling under de kommande åren, som det går att se konturerna av idag.

Det är en bred och allsidig belysning av branschens som krävs. Behoven av metaller och mineral för ”den gröna omställningen” förtjänar att belysas. Det gäller även för de initiativ till klimatomställning som gruvindustrin har tagits. Det viktigaste av dessa är LKABs nya strategi som innebär vätgasbaserad produktion av järnsvamp och utvinning av sällsynta jordartsmetaller och fosfor.

Kursen ska också belysa branschens problematiska sidor. Ingreppen i naturen och miljöriskerna är stora. Konflikterna kring markanvändningen, inte minst med renskötseln, är skarpa vid många av de planerade gruvorna.

Kursdeltagarna ska få tillfälle att på plats se gruvor och områden där gruvor planeras och att träffa företrädare för branschen, miljöorganisationer, samiska företrädare och politiker.

Studieresan inleds med en obligatorisk introduktionsdag i Stockholm där stipendiaterna träffar varandra och får en inledande föreläsning om ”Gruvbranschen i Sverige igår, idag och imorgon” och representanter från Svemin och Naturskyddsföreningen.

Kursledare: Arne Müller

Assisterande kursledare: Erland Segerstedt

Arrangör: Barents Press

När: 9 – 14 juni 2025

Var: Östersund – Aura Energys Häggån-projekt – Storuman -Svärtträsk, Bolidens koppargruva– Kallak där Beowulf Mining planerar en järnmalmsgruva – Gällivare – Bolidens Aitikgruva - Talgas planerade gruvfält utanför Vittangi – Kiruna och besök i LKAB:s gruva med samtal om bolagets nya strategi. Hemresa med nattåget som avgår 18.29.

I studieresan ingår kursavgifter, resa och logi under studieresan inkl frukost, lunch och två middagar och resa till Östersund och från Kiruna plus resa till introduktionsdagen.

Sista ansökningsdag 30 oktober 2024

Ansök till Gruvbranschen och den gröna omställningen här


Tipsa någon om den här sidan: