Foto: Mari Molkoselkä/Barents Press

Arktis

- Klimatet och säkerheten


Spänningarna växer i Arktis, som ligger närmre än vad vi kanske tror.
Vår del av Arktis är den mest befolkade delen av detta vidsträckta territorium som har kommit att spela en mycket stor roll för både klimatet och säkerhetspolitiken i Norden. Både Ryssland och NATO utökar sin möjlighet att verka i området. I takt med att polarisarna smälter kommer nya fyndigheter av olja och gas i dagen; exploateringen av dessa går stick i stäv med den radikala omställningen som krävs för att klara klimatmålen.

Men det är inte bara ute på Barentshavet som nya och gamla fyndigheter förbereds för exploatering; i Norr- och Västerbotten förbereder både svenska och utländska företag för etablering av nya gruvor mitt i det samiska renskötselområdet, Sápmi. I nordligaste Finland planerar staten för en ny järnväg till Kirkenes, även den skär igenom finska renskötselområden. Norge, som är en av de ledande nationerna inom polarforskning, är samtidigt i en svår situation då en stor del av arbetsmarknaden och ekonomin är beroende av olja och gas.

Konflikterna mellan stater, stat och individ och mellan enskilda blir allt fler när en ny våg av industrialisering, som en del av den gröna omställningen, når det bebodda Arktis.

STUDIERESAN
Studieresan inleds i Kiruna där en storskalig produktion av fossilfri järnsvamp snart ska inledas, något som kommer att använda stora mängder energi. I den lilla byn Vittangi utanför Kiruna vill det Australienska gruvbolaget Talga etablera en grafitgruva. Hur kommer denna gruva påverka Torneälvens vatten, den lokala samebyn och samhället?

Från Vittangi med buss via Tornedalen till Rovaniemi, hem åt en stor del av den finska arktiska forskningen som fokuserar på relationen mellan människor och klimatet, governance etc i Arktis. Finlands säkerhetspolitiska situation har ändrats drastiskt efter Rysslands förnyade invasion av Ukraina våren 2022, i Rovaniemi får kursdeltagarna genom besök och föreläsningar en inblick i omvärderingen av hotet från Ryssland.

Norrut längs de långa sträckorna och nationalparkerna finns turistorten Saariselkä. Där träffar vi ryska journalister som delar med sig av sina upplevelser av att leva både i och utanför Ryssland i exil. Vidare till Kirkenes. Tidningen Barents Observer bevakar härifrån en stor del av Arktis på både engelska och ryska, något som har lett till att chefredaktören Thomas Nielsen är persona non grata i Ryssland. Kirkenes är också en östlig gränspunkt för NATO där en norsk gränsbevakningsstyrka är stationerad.

Från Kirkenes till Tromsö och Norges Arktiska universitet, UiT, med forskare från hela världen med fokus på arktiska klimatförändringar, polarforskning, klimatjournalistik, urfolksjournalistik och säkerhetspolitik i Arktis.

Från Tromsö till Abisko Naturvetenskapliga station för att ta del av svensk arktisk- och polarforskning med tonvikt på permafrost.

Prel tid för studieresan: 20-29 augusti 2023.

Studieresan inleds med en obligatorisk introduktionsdag i Stockholm.

Kursledare: Arne Müller, journalist och författare av bland annat Norrlandsparadoxen.

STUDIERESAN VÄNDER SIG TILL
Studieresan vänder sig till såväl redaktionella arbetsledare som ledarskribenter, reportrar, fotografer och researchers.

Detta är en studieresa vilket innebär att inget arbete görs under resan utan efteråt. Chatham House Rules gäller: det som sägs under resan stannar inom gruppen. Allt journalistiskt arbete förs efter resan med särskild respekt för källskydd.

Stipendieresan arrangeras av Barents Press Sverige på uppdrag av Journalistfonden.

DETTA INGÅR I STIPENDIET :
Stipendiet innefattar deltagarnas resor till och från hemorten. Hotell, frukost och en middag ingår.

ANSÖKAN
Journalistfondens stipendier kan endast sökas via vår webbplats. Gå in på www.journalistfonden.se och följ anvisningarna.

Utöver vissa personuppgifter består ansökan av två delar:

Sammanfattande motivering - som utgörs av kortfattade svar (max 300 tecken) på följande frågor:
  • Vad räknar du med att lära dig?
  • Vilken nytta skulle du ha av de nya kunskaperna i ditt arbete?
  • Hur skulle du praktiskt se till att de nya kunskaperna kommer journalistiken till del?
Utförlig motivering - skriv utförligt om ditt behov av vidareutbildning. Minimum 1500 tecken. (De som beviljas stipendier har nästan alltid skrivit utförliga, genomarbetade motiveringar.)

Ofullständiga ansökningar behandlas inte av styrelsen.

Med din ansökan samtycker du till att dina personuppgifter behandlas av Journalistfonden. Uppgifterna kan också komma att återfinnas i sammanställningar av resultaten i ansökningsprocessen. De sparas i fem år utöver innevarande år.

VEM KAN SÖKA?
För alla stipendier från Journalistfonden gäller att sökande ska ha arbetat som journalist i minst fyra år efter grundutbildningen för media med ansvarig utgivare.

SISTA ANSÖKNINGSDAG
Senast 27 oktober 2022 ska ansökan om stipendium vara avsänd.
Journalistfonden offentliggör namnen på stipendiaterna efter Journalistfondens styrelsemöte den 14 november 2022.

KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR

Om ansökan:
Nina Hjelmgren, Journalistfondens sekreterare
nina.hjelmgren@journalistfonden.se
0706 026410

Om resan:
Tim Andersson Rask, Barents Press Sverige
tim@barentspress.org
070 2845301

Ansök till Arktis - Klimatet och säkerheten här


Tipsa någon om den här sidan: