Arktis – klimatförändringar och säkerhet


Följ med på Journalistfondens nya studieresa norr om polcirkeln. Isen i Arktis smälter och det finns pengar att tjäna på bl a olja och naturgas. I takt med issmältningen, ökar spänningarna med fler militärbaser och ubåtsövningar. Tio stipendier finns att söka.

Arktis, ett område lika stort som Afrika. Inte en kontinent eller ett land. Utan en massa bestående mest av is. Men isen smälter. Hela världen blir varmare som effekt av klimatförändringarna. Temperaturen i Arktis har ökat dubbelt så snabbt som i resten av världen de senaste 50 åren, enligt WWF, Världsnaturfonden. Livet i Arktis hotas av klimatförändringarna. Och det går snabbt. ”När isarna som fungerat som jaktmark och barriär smälter så öppnas stora områden upp för exploatering av fisk, mineraler, olja, gas, sjöfart och stora infrastrukturprojekt”, skriver WWF.

Norge, Danmark, Kanada, USA och Ryssland gör territoriella anspråk på Arktis. Ryssland lär ha placerat en flagga på 4000 meters djup mitt på Nordpolen. Kina visar också intresse för Arktis, likaså Indien. I takt med att intresset för Arktis blir större, ökar även spänningarna. Ryssland har byggt flera militärbaser i Arktis, som ”Arktis treklöver” på den ryska ön Alexandras land. USA rustar också med bl a ubåtsövningar i Arktis.

Det som pågår i Arktis påverkar hela världen, inte minst norra Europa och Sverige.

STUDIERESAN
Studieresan inleds i Kiruna, Sverige är en del av Arktis. Redan i Kirunaområdet finns tydliga tecken på klimatförändringarnas effekter, särskilt för samerna.
Vi fortsätter med buss från Kiruna en tidig morgon till Tromsö men stannar under dagen i Abisko för att bestiga fjället Nuolja; här pågår synliga klimatförändringar.
I Tromsö ligger UiT, Universtity of Tromsö – Norges Arktiska universitet. Här finns forskare från hela världen som forskar på olika aspekter av vad som händer i Arktis. Finns det både negativa och positiva effekter av klimatförändringarna? Hur påverkas de 4 miljoner människor i Arktis som utgör ursprungsbefolkning? Tio miljoner grönlandssälar? Isbjörnar? Vilka fördelar innebär framkomligheten för fartyg längst den nordliga passagen? Vilka miljöhot innebär den fortsatta oljeborrningen? Hur påverkar spridningen av metangaser?
Från Tromsö fortsätter vi till Kirkenes för att därifrån fokusera på spänningarna kring Arktis. Här finns både forskare och journalister med gedigen kunskap. Upprustning pågår för fullt på Kola-halvön. Norsk militär har en garnison utanför Kirkenes, med spaningsuppdrag.

KURSEN VÄNDER SIG TILL...
Kursen vänder sig till såväl redaktionella arbetsledare som ledarskribenter, reportrar, fotografer och researchers.

KURSDAGAR
Kursdagar: Söndag 2 maj – tisdag 11 maj 2021
Studieresan inleds i Kiruna och avslutas i Kirkenes
Detta är en studieresa vilket innebär att inget arbete görs under resan utan efteråt. Chatham House Rules gäller; det som sägs under resan stannar inom gruppen. Allt journalistiskt arbete görs efter resan med särskild respekt för källskydd.

Kursledare: Erika Bjerström, klimatkorrespondent SVT och författare av boken Klimatkrisens Sverige assisterad av Kristian Pohl, fotograf.

Stipendieresan arrangeras av Barents Press på uppdrag av Journalistfonden.
Om Corona-restriktioner hindrar ett genomförande av studieresan vid den planerade tiden, senareläggs den.

DETTA INGÅR I STIPENDIET
Stipendiet innefattar deltagarnas resor till Kiruna och från Kirkenes och däremellan. Hotell, frukost, lunch och en middag ingår.

SÅ SKRIVER DU ANSÖKAN
Journalistfondens stipendier kan endast sökas via ansökningssidan på vår webbplats.
Utöver vissa personuppgifter består ansökan av två delar:

# Sammanfattande motivering – som utgörs av kortfattade svar (max 300 tecken) på följande frågor:
1. Vad räknar du med att lära dig?
2. Vilken nytta skulle du ha av de nya kunskaperna i ditt arbete?
3. Hur skulle du praktiskt se till att de nya kunskaperna kommer journalistiken till del?

# Utförlig motivering – skriv utförligt om ditt behov av vidareutbildning. Minimum 1 500 tecken. (De som beviljas stipendier har nästan alltid skrivit utförliga, genomarbetade motiveringar.)
Ofullständiga ansökningar behandlas inte av styrelsen.

Med din ansökan samtycker du till att dina personuppgifter behandlas av Journalistfonden. Uppgifterna kan också komma att återfinnas i sammanställningar av resultaten i ansökningsprocessen. De sparas i fem år utöver innevarande år.

VEM KAN SÖKA?
För alla stipendier från Journalistfonden gäller att sökande ska ha arbetat som journalist i minst fyra år efter grundutbildningen.

SISTA ANSÖKNINGSDAG
Sista ansökningsdag är måndag 25 januari 2021
Journalistfonden offentliggör namnen på stipendiaterna senast fredag 26 mars 2021.
Mejl skickas denna dag till alla sökande och personligt brev till stipendiaterna.

KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR
Om ansökan:
Carsten Nilsson, Journalistfondens sekreterare
0739-37 56 09
Nina Hjelmgren, Journalistfondens sekreterare från 1 januari
0706-026410

Om kursen:
Tim Andersson Rask, Barents Press Sverige
076-12 96 700







Tipsa någon om den här sidan: